Pappa/mamma mot sin vilja?

När man sitter i timmar och klickar sig runt på internet kan man hitta det mesta. Det ena tar en alltid till det andra och så vidare. 


Någonstans hittade jag en text om han Pelle Filipsson som som blev pappa mot sin vilja och sen skrev en boken "Den vackraste gåvan", där han skriver om hur svårt det var och hur svårt han hade att ta till sig sin son bland annat. Han kläckte även kommentaren; "det är svårt att bli pappa när man inte valt det själv."
När jag läste om honom för två år sen tror jag att jag höll med om i stort sett allt. Naturligtvis måste det vara fruktansvärt svårt att längta efter och vilja ha ett barn, även om det är ens eget, om man verkligen inte vill ha barn. Eller kanske man vill ha men inte med den kvinnan, på den platsen eller vid den tidpunkten. Vissa tycker även att det är fel att kvinnan ensam får bestämma om hon vill göra abort eller inte (även om det är ganska logiskt egentligen, eftersom män har så jävla dåligt omdöme.) för att hon kan själv bestämma om hon vill bli mamma eller inte, men mannen har ingenting att säga till om om han inte vill bli pappa. Ja, okej, lite orättvist är det kanske, det är ju ändå en ganska avgörande grej i ens liv. Samtidigt är inte livet rättvist heller. 

Nu, när jag tänker efter såhär två år senare inser jag; vill man inte ha barn har man inte sex, och har man ändå sex ändå är man medveten om att risken för graviditet finns OCH att kvinnan enligt lag faktiskt gör precis som hon vill. Ingen har väl missat det väl? Nej, för det är typ det första man lär sig. Spelar ingen roll vad man kör med för preventivmedel, för risken att hon ljuger, har missat ett piller eller stuckit hål på kondomen finns alltid.
Vill man verkligen inte ha barn, då har man inte sex helt enkelt.

Iallafall, när jag läste allt detta om ofrivilliga pappor googlade jag på 'ofrivillig mamma' och 'mamma mot sin vilja'. Gissa vad jag fick för träffar? Ofrivillig hönsmamma, PAPPA mot sin vilja och ofrivillig barnlöshet. Ingenting om att bli mamma mot sin vilja.

Betyder det att en kvinna vill ha barn bara för att hon inte vill göra abort? Tänker vissa människor ens alls på vad en abort är mer än att 'ta bort' en slemklump som inte är någonting ännu? Tänker man på att det faktiskt är ett barn? För hur outvecklad den där slemklumpen är, är det faktist ett barn. Ett ganska så outvecklat barn, men ändå ett barn. Skitsamma, oavsett vad klumpen är för varje person är det väl oftast första saken man behöver ta ställning till, men sen då? Risker med aborten, fysiska som infektion i livmodern eller att chanserna att bli gravid kan minska, eller psykiska, som att man kanske ångrar sig och sedan tvingas leva med det. Finns ju niohundratusen andra anledningar också. Även om en kvinna inte gör abort betyder det inte att hon vill ha barn, om hon inte är säker på sin sak från början väljer hon förmodligen mellan pest och kolera hela tiden.


Att prata om att man är pappa mot sin vilja kan kanske vara lite tabubelagt, men att prata om att vara mamma mot sin vilja, det går över alla gränser, tydligen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0