Tordagskvällen tillbringades hos Robin med han och Johan, det var mys innan dom uppfann tredje värdskriget och det blev ett jävla liv. Kom inte i säng försen typ halv fem, och det var inte så jävla populärt för min del. Och att Johan snodde min mobil och stack därifrån var jag inte heller överlycklig på. 

Att gå upp när klockan ringer halv åtta på morgonen därefter var jag inte så jättesugen på, så det blev att ligga kvar tills klockan var typ tjugo i nio och jag var tvungen att gå upp för att inte komma för sent till jobbet. Fick inte ens gjort en tredjedel av det jag skulle göra på grund av vissa saker, och det var mindre kul det också. Hem och duschade och stack iväg till Robin och hämtade min mobil, kollade på film och sov.

I morse hade jag glömt att stänga av alarmet på mobilen så det ringde halv åtta på morgonen och jag kunde självklart inte somna om. Min vanliga tur. Tv och pizza blev det, och sedan var det dags att dra sig hem till mamma för att packa lådor. KUL :|

Nu har jag gått igenom nästan allt av mina saker, det som är kvar är cirka tvåhundra böcker som jag inte vill skiljas ifrån, men antagligen måste. Dom ska jag ta i morgon iallafall, för det orkar jag verkligen inte nu. Gick även igenom 758 foton på allt och ingenting ungefär. När jag gått igenom dom sex gånger hade jag 26 kort kvar som jag ska behålla. Det är sjukt vilken beslutångest man får när man går igenom gamla saker. Jag hittade bokmärken sen jag var sju år, kläder som jag knappt minns att jag har haft och gamla minnen från första halvan av '05. Jag har slängt allt verkligen. Tre sopsäckar har jag slängt, och en halv liten låda har jag sparat. Det är ångest på så jävla hög nivå. Jag har ju alltid sparat på allt jag har ägt, och nu måste allting bort. Vissa värdelösa saker som innehåller alldeles för mycket minnen har dock fått äran att stanna, även om det är sånt jag aldrig kommer packa upp ur den lådan igen.

Skulle färga håret också, men det får faktiskt vänta tills i morgon, för jag orkar verkligen inte det nu. Jag ska ta en cigg, lägga mig och spela lite och sedan sova. Mamma har ju likadan mobil som Krille och Robin, med det spelet som jag har fastnat i, men som båda två vägrar mig att spela :O


En katt som är född och uppväxt på landet och alltid fått springa ute som han vill ska INTE flytta till lägenhet. Det är djurplågeri. Vi kom överens om att det var bästa för Ludde att ta bort honom om vi någon gång skulle flytta medans han fortfarande var i livet.. Detta har varit sagt sedan all tid, att så blir det om dagen kommer att vi flyttar till lägenhet. Nu är det bara tjugofem dagar kvar tills vi flyttar och här sitter jag med katten i knät och inser att det antagligen är sista gången jag gör det. Man har varit så jävla förberedd och vetat det hela tiden, men nu när man verkligen inser att det faktiskt snart är dags gör det så innihelvete ont. Jag älskar verkligen min katt. Han är fet och skriker hela tiden, men det är det finaste lilla djur jag vet. Jag vill inte att han ska få avsluta sina dagar så långt innan det egentligen är dags. Han är bara sju år, och han är så underbar att jag inte har hjärta att ta bort honom. Vill så gärna ta med honom hem, men det är bara taskigt mot honom, jag vill att han ska få ett bra hem, men jag vill inte att han ska bo hos någon jag inte känner, jag vill veta att det är en bra person som ger min lilla älskade mjaoarn allt. Såna människor växer inte på träd.

Det är ändå Ludwig von Hazzel vi snackar om, det hörs ju direkt att det är något speciellt litet djur vi pratar om. Kräsen så in i helvete, inget torrfoder, inget blötfoder och inget godis. Kattmat är ingenting för denna katten. Specialkost på skinka och kyckling är däremot en hit. Jobbigt för mamma bara som i extrema perioder får stå vid spisen för att göra god mat till katten så att han inte svälter sig själv. Sällskapssjukare katt får man leta efter, ska vara med hela tiden, ligga i knäet när man äter, går på tangentbordet när man skiver, sover tillsammans under täcket. Råkar vi inte låta honom gå in på rummet när det är dags för att sova skriker han värre än någon annan tills han blir insläppt. Detta är Kung Ludde, han ska inte bo i lägenhet, och han ska inte behöva försvinna innan det är dags heller. Vad gör man?

Jag ska hitta en kattmänniska med massa tid, extremt mycket tålamod och en extra plats i sängen till honom. Han skulle faktiskt behöva en fru.