Jag trodde att jag skulle dö i den här sjukdomen, MEN! Nu kan jag se ett ljus.
Det betyder inte att jag kommer överleva eller bli frisk, men det finns iallafall hopp, det är det viktiga.

Inatt somnade jag halv fyra, vaknade igen klockan sex och var utvilad. Tvingade mig själv att somna om och nu sitter jag med bedövningsmedicin så jag kan ta mina tabletter om en liten stund.

Måste hinna städa också. Sedan igår har jag jag använt säkert en femton glas..