I morse (eller typ 3) vaknade jag med ångest, sån jävla ångest. Jag vet inte varför, men det gick över fort.

Nu har jag och Linda legat här i nästan två timmar utan att ha tagit oss upp ur sängen, men nu är det dags för frukost! Och sedan blir det hårfärgning också :)

Och vet ni? Jag är så jävla glad, så jävla glad. Linda sa att jag fått sms till den telefonen jag inte använder längre, och jag frågade från vem. "Från någon Jacob", svarar hon då. Jag är så glad, så glad! Om tre veckor har han permission, då ska jag träffa honom igen! Fyfan vad glad jag är! Jag minns inte när jag senast träffade honom, men det måste varit över ett år sen iallafall! LYYYYCKA!