Jag hatar att sova själv. Inte för att jag saknar någon eller för jag tycker de är tråkigt eller jobbigt att sova själv.
Men inte alls. Jag trivs ganska bra ensam egentligen, jag har aldrig förr haft några problem att sova själv utan det har kommit nu senare. Jag vet inte varför, men jag får sån otrolig ångest, kan inte sova och så får jag fruktansvärda mardrömmar..

I morse somnade jag strax efter halv sex. Sov en kvart innan det också, men vaknade.

Nu vaknade jag igen, och har drömt en mardröm som nog har förstört hela min dag.
De känns läskigt att säga vad den handlade om, men en av dom människorna som jag älskar över allt annat och faktiskt skulle göra vad som helst för. Den här personen dog i min dröm.
De värsta var att det var så sjukt verkligt.

Nu ska jag upp, har extrem huvudvärk men ska till jobbet om tjugo minuter.