Dagar som dom här blir jag så arg på mig själv.
Jag trodde aldrig att jag skulle ångra någonting i mitt liv så mycket, jag trodde aldrig jag skulle göra misstag som var för stora för att kunna ta lärdom av och gå vidare. Har alltid trott att jag var lite smart, kunde ta hand om mig själv, stå för mina handlingar, ångra, bita ihop och fortsätta men nej - inte denna gången. 

Trodde verkligen inte jag skulle hamna här.

Jag tvingas kämpa, må skit, anpassa mig och acceptera. Lyssna, le och låtsas. Jag borde inte vara ensam, men det är jag och önskar jag kunde finna något slags förstående.